Boonby

DU

Slå ut armarna, slå till någon,
ge den närmsta en kram.
Visa din respekt,
din egoisk och ditt jag.

Din personlighet,
den är inte fullbordad.
Du är som tre, men borde vara fem.
Lyft nu ditt ben, hoppa högt,
varför inte sparka någon.
Du är fan inte social.
Inlåst i ett rum, rädd för världen,
du har bara din okunskap kvar.

Sträck på din rygg,
våga vara någon, trots din attityd.
Du är pryd, feg och vågar inte göra fel.
Din mor är pedant, hon har gjort dig till en gentlemansfjant.

Men du är inte värdelös,
du är inte fattig.
Du är rik, men har ändå inte pengar till hyran
Du är omtänksam och du är heller inte ensam.

Du är rik, du har allt..
Du är älskad och du har vänner..
Du är helt enkelt bara du.


LJUSET

Ett ensamt ljus i mörkret
Så ser det ut att vara

Men egentligen ser den allt
Stjärnorna på himlen om natten
Den själ som smyger omkring i rummet

Den är inte beroende av närhet
Inte heller av uppmärksamhet
Inte ett ljud ger den ifrån sig

På ena sidan glaset står den
Skyddad, drömmer efter snön om vintern
Den har alltid samma vy att se

Själen lägger inte märke till dens iaktagande
Bort glömd, men nära, längtar den efter att bli sedd
Man ser den inte trots sin plats

Ett ensamt ljus i mörkret
Man ser den inte
den ensamalampan i fönstret


HORISONTENS GRÄNS

Havets horisont
En gräns omöjlig att röra vid

Jag kan inte ta blicken ifrån den
Äran av de vågor som bildas
Känslan av att möta vinden i ansiktet

Tårarna rinner långsamt ner för kinden
Jag kan inte släppa längtan ur kroppen

Horisonten, svagt synlig
Horisonten, som inte finns
Horisonten, syns men orörd

Den syns i vyn, den rör vid en annan värld
En annan värld jag bara drömt om

Havets horisont
En gräns omöjlig att röra vid

BETYDANDE ORD

Skyskrapa
Havetsbotten
Världensände
Rymdens svarta hål!

gränslöshet

Ord som visar gränslöshet, mäktiga betydelser

Samma sak är det med ditt namn
ihoppa satt med kärlek

gränslösa och mäktiga
är ordet för mig



EN TID SOM ÄR FÖRBI


Funderar du på det ord jag sa
Funderar du fortfarande på vem jag va

Minns du när vi fick kontakt
Då min mur föll ner och sprack

Allt som krävdes var ett enkelt hej
Allt som allt hade jag nog fångat dig

Eller passerade allt bara förbi
Som ett ögonblick gjort av tyst magi

Jag ska alldeles strax hiva mig i säng,
börjar bli sent och tangetbordet börjar bli inbjudande och likna en kudde allt mer och mer.

Upptäkte nyss vilket datum det var, precis 13 november, det vill säga att det är 3 år sen min Morfar dog. Jag börjar acceptera att det blivit som de blev eller hur jag nu skall uttrycka mig. Jag börjar finna mig själv igen, en tygghet i den jag är och tro på min förmåga att skapa och tänka. Woho, lycka eller nått..

Mina tankar snurrar och jag vet inte själv vad jag tänker på. Det var ett tag sen jag skrev eller ens kollade min blogg, kancke borde bli mer aktiv här. Jag har haft mycke i skolan och har helt enkelt inte hunnit med detta skrivande. Förlåt mig.
Nu börjar det närma sig den kalla snö perioden, vinter alltså, mycket mysig men burr så kall. Höst är nog mer min stil på årstid. Jag vet inte vad det är som lockar mig med den. Den är inte för kall eller varm, den är inte färglös och det är mycke att göra i skolan. Men det är nog inte det som lockar, dom flesta nya kontakter får man under den här tiden tycker jag, förutom dom man får under perioderna sommartid på gården förstås - dom är många fler. Man har mer tid för att fika, vilket binder starkare band med de vänner man har. Man snackar oftast när man sitter och smaskar i sig kaffet, de är inte så att man sitter tomögd och stirrar på sin fika kompis.

I tisdags var det begravning igen, min delsfarfar Nisse gick bort för ett tag sen och 10 november bar det av till stockholm för att få säga adjö. November, kommer nog frukta denna månad för resten av mitt liv. Tappar totalt fattningen känns det som, det tar tid att finna dags rythmen igen. Sist tog det 3 år, vad händer nu?

Försöker lära mig spela gitarr, på riktigt alltså. Har tidigare bara plinkat lite som det passar och funnit låtar i det, men har aldrig vetat vad det är för acord detär som jag tar, fiffigt eller hur... Káncke inte det som är meningen med gitarr? Men går inte så bra att sjunga, låg vecka 45 i svininfluensan och JA man kan faktiskt överleva det. Biverkningar dock, hostar konstant och har inte rösten på min sida. Låter som en 12 årig pojke som hamnat i målbrottet för tidigt. Kan "sjunga" i takt med mina undulater, deras kraxandeär vakrare än de ljud jag ger ifrån mig.

Nu har jag varit vaken i ungefär 35 minuter mer än jag borde och skriver detta med näst intill stängda ögon. Sov så.. ni sover nog vid det här laget och kommer läsa detta på eftermiddagen - samma datum... Så ha de så bra, ja precis. Ha en bra fortsatt helg! Hejdå.